Det �r inte bara barn som l�ser barnb�cker

Barnb�cker skrivs s�klart f�r barn, men m�nga vuxna l�ser ocks� barnb�cker. Nu kanske du s�ger f�r dig sj�lv: ?Det vet jag v�l?, och t�nker p� n�gon av dem som l�st h�gt f�r dig hemma, p� dagis, fritids eller i skolan. Men det finns faktiskt m�nga vuxna som l�ser barnb�cker f�r sin egen skull. Vissa har dessutom jobb d�r det ing�r i deras arbetsuppgifter.

Text: Sarah Magnusson Bild: Emilie Magnusson

Barnbibliotekarierna som du m�ter p� biblioteket l�ser barnb�cker och de som arbetar i barnboksaff�rerna. Hur skulle de annars kunna ge dig finfina tips om barnlitteratur?

�
H�r sitter Johanna von Horn som jobbar p� barnbokhandeln Bokslukaren vid Mariatorget i Stockholm, och passar p� att sluka en barnbok innan butiken �ppnat.�

Trappan upp till Stockhoms universitet
Byggnaden tillh�r Stockholms universitet. N�r man g�tt ut gymnasiet kan man plugga vidare p� ett universitet i Sverige eller utomlands.

Alla de som producerar barnb�cker l�ser ocks� en massa barnlitteratur. Det vill s�ga de som jobbar p� barnboksf�rlagen.� Annars skulle de ju inte kunna v�lja ut vilka manus de vill g�ra barnb�cker av.

(H�r kan du l�sa mer om hur det g�r till n�r manus blir till en f�rdig bok.)

Sedan finns det de som har som yrke att l�ra andra vuxna om barnlitteratur. De jobbar p� universiteten. Och antagligen har din l�rare i svenska g�tt n�gon kurs f�r att l�ra sig mer om barnb�cker hos n�gon av dem.

En trappa upp i byggnaden som du ser h�r p� bilden, h�lls det just en s�dan kurs.

H�r f�r studenterna l�ra sig om hur barnlitteraturen f�r�ndrats och utvecklats genom �ren. L�raren p� kursen heter Janina Orlov.

St�ller man sig riktigt n�ra d�rren med nummer 328 p� sig, s� kan man faktiskt h�ra vad hon s�ger.� Sarah lyssnar utanf�r en d�rr

-�Fabler ber�ttade man redan under antiken�(som p�gick ungef�r fr�n 3000 f.Kr. till 500 e.Kr.)� och m�nga av de fabler som man fortfarande ber�ttar idag, �r nya versioner av dem som man ber�ttade d�, s�ger Janina p� andra sidan d�rren.

Fabler �r ber�ttelser som oftast handlar om djur som beter sig lite som m�nniskor, och som alltid har ett slut som f�r en att fundera. Du kanske k�nner till den om r�ven som vill ha r�nnb�r som finns uppe i ett tr�d. Men eftersom de sitter f�r h�gt upp s� n�r han dem inte. D�rf�r l�tsas r�ven att han �nd� inte �r intresserad av r�nnb�ren eftersom de �r sura. Du kanske ocks� har velat ha n�got n�gon g�ng som du inte f�tt, och sen sagt att du �nd� inte ville ha det?

-�Andra typer av ber�ttelser som handlar om djur som p�minner om m�nniskor har utvecklats fr�n fabeln, h�r man Janina ber�tta. Hon n�mner Bamse och Nalle Puh som exempel.

Visst �r det intressant att den typ av ber�ttelser som fanns under antiken, �ven lever kvar i ber�ttelser som man kan k�pa i form av en serietidning idag?
�

I barnb�ckerna finns det massa att l�ra

Man kan faktiskt l�ra sig v�ldigt mycket av att studera barnlitteratur. Ber�ttare och f�rfattare anv�nder ofta sina egna erfarenheter och kunskaper n�r de ber�ttar och l�gger sedan till en portion fantasi. N�gon kanske varit mobbad n�r den var liten och anv�nder den upplevelsen f�r att skriva en ber�ttelse om mobbing. En annan kanske �r uppv�xt i ett land d�r det varit krig och anv�nder sig av det f�r att ber�tta en historia.

Genom att l�sa b�cker av utl�ndska f�rfattare l�r man sig hur det kan vara att leva i just det landet. Alla l�nder har ju sina seder och traditioner. Om du varit p� semester utomlands, har du s�kert t�nkt p� att det inte riktigt fungerar som hemma. Annorlunda mat, kl�der, byggnader, s�tt att h�lsa och saker som man g�r p� fritiden.

Rubiks kub och en dator med ett spel som heter Bubble Shooter. Vad leker du med? P� samma s�tt kan man l�ra sig fr�n �ldre b�cker om hur det var f�rr. Bara en s�dan sak som att leka kan skilja sig v�ldigt mycket �t. Det g�r ju trender i lekar och tekniken f�r att g�ra leksaker utvecklas hela tiden.

Dina f�r�ldrar, mor- och farf�r�ldrar eller n�gon annan som �r mycket �ldre �n dig, kanske har ber�ttat vad de lekte och vad de hade f�r leksaker n�r de var sm�? De lekarna och leksakerna kanske �r helt annorlunda mot vad du leker eller leker med idag, eller n�r du var yngre. Genom att l�sa barnb�cker fr�n flera olika �r s� kan man unders�ka hur lekandet och leksakerna har f�r�ndrats.� Och p� samma s�tt kan man g�ra med en massa andra saker.

Rubiks kub och Bubble Shooter - vad leker du oftast med?

�
I barnb�ckerna finns det mycket att studera

M�nga av dem som undervisar andra i barnlitteratur, arbetar ocks� med att l�ra sig sj�lva mer genom att studera barnlitteraturen. Janina har till exempel unders�kt hur barns liv ser ut i olika barnb�cker.

Du kanske har t�nkt p� det n�r du varit hemma hos en kompis och tr�ffat kompisens familj, att ni inte lever likadana eller kanske v�ldigt annorlunda liv. Och f�rfattare �r ju ocks� olika varandra med skiljda erfarenheter, s� det �r inte s� underligt att barnens vardag som vi m�ter i deras ber�ttelser, ser olika ut.

Man kan ocks� ta reda p� information om en f�rfattare f�r att b�ttre f�rst� varf�r f�rfattaren skrivit just de b�cker som den gjort. Boel Westin har till exempel tagit reda p� en massa om Tove Jansson som skapat Mumin-b�ckerna.

Sen kan man granska hur personerna pratar med varandra. Det har Birger Hed�n gjort i ett par ungdomsb�cker som skrivits mellan 1940-talet till 1990-talet. Han kom bland annat fram till att barnen i ungdomsb�ckerna fr�n 40-talet aldrig svor. Det fanns det s�klart barn som gjorde i verkligheten. Men att de inte gjorde det i b�ckerna visar p� att det ans�gs fult och att det inte var n�got som f�rfattarna ville uppmuntra.

Ja och s� kan man unders�ka saker som d�d, k�rlek, v�nskap, �ventyr, religion och fantasi ? och humor. Ibland f�r b�cker en att skratta v�ldigt mycket, eller hur? Ulf Bo�thius har till exempel studerat vad det �r som g�r Astrid Lindgrens Emil i L�nneberga rolig. Vad tycker du sj�lv g�r b�ckerna du skrattar �t skojiga? T�nk efter.
�

Barnboksforskarna och deras favoritbibliotek

Allt det h�r som Janina, Boel, Birger och Ulf gjort kallas f�r att forska och de kallas f�r barnboksforskare. Och f�r att vara barnboksforskare m�ste man tycka om att l�sa och vara nyfiken som person. Det g�r n�mligen till p� s� vis att man l�ser en massa f�r att l�ra sig mer om ett visst �mne. Fackb�cker, sk�nlitteratur och artiklar, beroende p� vad det �r som man forskar om. Och S� h�r tycker Fibben Hald att huset d�r Svenska barnboksinstitutet finns ser ut. eftersom bibliotek �r platser med massa b�cker och kunskap, �r det ofta d�r som forskarna letar efter information.Barnlitteraturforskarna i Sverige har det riktigt lyxigt, f�r i ett gult hus vid Odenplan i Stockholm ligger Svenska barnboksinstitutet.�

Och d�r finns en av v�rldens st�rsta samlingar av barnlitteraturforskning. D�rf�r kommer �ven barnboksforskare fr�n andra l�nder hit f�r att l�sa b�cker fr�n samlingen. Sen sitter de d�r p� Svenska barnboksinstitutet eller n�gon annanstans, och funderar �ver vad de l�ser och antecknar och letar nya b�cker och artiklar att l�sa. Till slut blir kanske tankarna och anteckningarna till en l�ngre text. Typ en artikel, en uppsats eller kanske en hel bok. Den texten blir sedan ett bidrag till forskningen som andra kan l�ra sig mer av. Och s� d�r h�ller det p�. Man ger och l�r av varandra.

�Bilden p� Svenska barnboksinstitutet �r ritad av Fibben Hald.

� L�sesalen p� Svenska barnboksinstitutet
Ett rum att l�sa i inne p� Svenska Barnboksinstitutet (Sbi). Sbi har funnits sedan 1965�och var f�rfattaren Lennart Hellsings id�.

Forskarna har ocks� muntlig redovisning

Forskarna brukar f�rresten inte bara skriva ner vad de kommit fram till. Du brukar s�kert ha muntlig redovisning i skolan ibland. Det har forskarna ocks�. Inf�r studenter som l�ser barnlitteratur och inf�r arbetskolleger. Flera barnboksforskare brukar ocks� komma till Svenska barnboksinstitutet och ber�tta om sin forskning. Och alla som vill f�r komma och lyssna.

F�r ett tag sen var Gabriella �hmansson och �sa Warnqvist d�r och pratade om Anne p� Gr�nkulla. Du vet flickan med det r�da h�ret som bodde p� ett barnhem, innan hon hamnade som fosterflicka hos ett �ldre syskonpar? Hon �r p�hittad av Lucy Maud Montgomery som skrivit flera b�cker om Anne. I �r �r det 100 �r sen den f�rsta boken om Anne publicerades i Sverige.

� Boken Anne p� Gr�nkulla

-�I min familj blev Anne-b�ckerna skatter som alla kvinnliga medlemmar l�ste, ber�ttar Gabriella.

Och det var inte bara i hennes familj de gjorde succ�, utan faktiskt v�rlden �ver, speciellt bland flickor och kvinnor.

�sa har samlat in brev fr�n flera 100 l�sare som ber�ttat f�r henne om vad Anne p� Gr�nkulla betytt och fortfarande betyder f�r dem.

-�M�nga har skrivit att de skulle ha varit helt andra personer om de inte hade l�st Anne-b�ckerna. Flera har till och med valt samma yrke som Anne, medan andra har s�kt sig till m�n som p�minner om Annes man Gilbert, ber�ttar �sa.

Du kanske sj�lv har blivit lite sm�k�r i en person i en bok n�gon g�ng? Och sen b�rjat spana efter personer i verkligheten som p�minner om den personen?

En annan person f�rutom Anne p� Gr�nkulla som det skrivits flera b�cker om, �r Alfons �berg. Du vet den lille pojken som Gunilla Bergstr�m hittat p�. Alfons-b�ckerna �r bra p� att v�cka ens tankar och ta upp fr�gor om lite allt m�jligt. Riktiga funderarb�cker.

En Alfons-bok Som i ?Vem r�ddar Alfons �berg?, som handlar om hur sk�nt det kan vara med l�tsas-b�stisar som h�ller en s�llskap n�r man k�nner sig ensam och som alltid g�r som man vill. Men hur mycket b�ttre det �r med verkliga b�stisar �nd�, �ven om man inte alltid �r �verens och br�kar d� och d�. F�r verkliga b�stisar f�rsvinner inte n�r man verkligen beh�ver dem, som

?N�r n�gon fr�mmande, stor kille n�rmar sig och ser farlig ut - genast kommer b�ste-kompisen
och r�ddar en.?

N�r Annika Gunnarsson var p� Svenska barnboksinstitutet och ber�ttade om sin forskning om Alfons, n�mnde hon Alfons-b�ckernas enorma popularitet.

-�6 miljoner Alfons-b�cker �r spridda �ver v�rlden p� olika spr�k. Om man skulle st�lla dem bredvid varandra s� blir det 3,2 mil, sa Annika.

Det �r v�ldigt l�ngt och v�ldigt m�nga b�cker. Om en enda bok kan f�r�ndra en person, t�nk d� p� hur m�nga personer som kan f�r�ndras av s� m�nga b�cker. Och t�nk d� vilket inflytande b�cker kan ha. Det t�l att t�nkas p�, eller hur?

�

Om du var barnlitteraturforskare, vad skulle du forska om d�? Skriv till oss och ber�tta! Eller diskutera i v�rt Forum!

Hall� d�r, du som l�ser barnlitteratur p� jobbet!

Klicka p� fotona eller scrolla l�ngre ner p� sidan s� f�r du veta vad dom svarade p� dessa fr�gor:

A: Ber�tta om ditt arbete.
B: N�mn en av dina favvob�cker.
C: N�mn en av de favvob�cker som du hade n�r du var liten.

Jan Hansson

Kalle G�ettler

Annika Nasiell

Erik Titusson

Karin Sundequist

Lotta Olsson

Gunna Gr�hs

Bobo Lund�n

Pia Huss

Hall� d�r, du som l�ser barnlitteratur p� jobbet!

A: Ber�tta om ditt arbete.
B: N�mn en av dina favvob�cker.
C: N�mn en av de favvob�cker som du hade n�r du var liten.

Jan Hansson, chef f�r Svenska barnboksinstitutet

A: - Jag ser till s� att allt fungerar p� Svenska barnboksinstitutet och f�rs�ker hitta nya och b�ttre s�tt f�r oss att jobba p�. Det h�nder faktiskt lite olika saker hela tiden. Men f�rfattare, illustrat�rer och barnboksforskare tr�ffar jag ofta. Och nu ansvarar jag bland annat f�r att den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia ska skrivas. Det ing�r dessutom i mitt jobb att ha koll p� vilka b�cker som ges ut f�r barn och ungdomar, s� jag l�ser en hel del barn- och ungdomsb�cker. Sen ansvarar jag ocks� f�r att pengarna ska r�cka till allt vi beh�ver. Just nu kommer det till exempel att kosta en del att bygga om huset f�r att f� plats med alla v�ra b�cker. Det kommer ju ut nya b�cker hela tiden och vi b�rjar f� ont om plats, s�ger Jan.

B: Sj�r�varbok av Lennart Hellsing.

C: Den Hemlighetsfulla �n av Jules Vernes.

Kalle G�ettler, slangbellan-t�ljare �t BUS (Barn- och ungdomssektionen p� Sveriges F�rfattarf�rbund)

A: - Varje �r delar BUS ut Slangbellan-priset till �rets b�sta debutant bland barn- och ungdomsb�ckerna. Och jag har det finfina uppdraget att t�lja den slangbella som vinnaren f�r. F�r att slangbellan ska bli i samma anda som den bok som vinner, l�ser jag de b�cker som �r nominerade till priset. Och sen vet jag oftast precis hur jag ska t�lja och vilken typ av tr�d som jag ska anv�nda mig av, s�ger Kalle (som ocks� �r f�rfattare och skolbibliotekarie och representant �t BUS i Nationella Skolbiblioteksgruppen. Gruppen har lyckats p�verka regeringen att inf�ra en ny lag som s�ger att alla elever ska ha tillg�ng till skolbibliotek, s� Kalle och de andra i gruppen �r b�de glada och j�ttestolta).

B: Mio min Mio av Astrid Lindgren.

C: Femb�ckerna av Enid Blyton.

Annika Nasiell, chefredakt�r f�r Barnens Bokklubb.

A: - Alla medlemmar i Barnens bokklubb f�r hem en tidning 14 g�nger per �r som inneh�ller l�stips om b�cker som man kan k�pa av oss om man �r medlem. Men ocks� artiklar om f�rfattare och annat som handlar om b�cker och l�sning. Man f�r sj�lv v�lja om man vill ha hem v�r tidning Barnposten som �r till f�r dem som �r mellan 0-8 �r eller v�r andra tidning L�seposten som �r till f�r dem mellan 9-16 �r. Tidningarna g�rs av Barnens bokklubbs redaktion, som jag och fyra andra personer ing�r i. Tillsammans ser vi till att det blir en Barnposten och en L�seposten ungef�r varje m�nad. Vi har ocks� ett redaktionsr�d. Jag och de andra som sitter i det l�ser v�ldigt mycket b�cker. N�stan alla som kommer ut varje �r. Det m�ste vi f�r att veta vilka b�cker som �r bra och som vi vill s�lja i klubben och skriva om i tidningarna. Vi jobbar �ven p� olika s�tt f�r att f� fler barn och ungdomar att l�sa. Till exempel har vi en sajt som heter www.bokstodet.se. D�r tipsar vi om l�ttl�sta b�cker och ger r�d till dem som tycker det �r sv�rt att l�sa av olika orsaker, s�ger Annika.

B: Guldkompassen av Philip Pullman.

C: Pippi L�ngstrump av Astrid Lindgren.

Erik Titusson, kanslichef f�r Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA).

A: - ALMA-priset �r v�rldens st�rsta barn- och ungdomslitteraturpris och det kan ges till b�de f�rfattare, ber�ttare, illustrat�rer och l�sfr�mjande organisationer. Min uppgift �r att leda ALMA-kansliets arbete och se till att allting kring priset fungerar. I �r �r det 167 som blivit nominerade till priset. Till kansliet samlar vi till exempel in information om dem. Men ocks� b�cker som de nominerade skrivit eller illustrerat. Det beh�ver juryn f�r att kunna best�mma vem som ska f� priset. Och s� sprider vi information om priset genom att ber�tta om det p� bokm�ssor och konferenser i andra l�nder. Tanken med ALMA-priset �r n�mligen att st�rka och �ka intresset f�r barn- och ungdomslitteraturen i v�rlden. Vi har ocks� hand om olika evenemang d�r man ber�ttar vem vinnaren �r och s� ansvarar vi f�r sj�lva utdelningen av priset p� 5 miljoner kronor. Sen s� m�ste jag ha koll p� vad f�r b�cker som ges ut f�r barn och ungdomar runtom i v�rlden, s� d�rf�r l�ser jag mycket barnb�cker, s�ger Erik.

B: Till vildingarnas land av Maurice Sendak.

C: R�da Zora av Kurt Held.

Karin Sundequist, f�rfattarf�rmedlare p� F�rfattarcentrum �st

A: - En del f�rfattare �ker ut och pratar om sina b�cker p� skolor. Till mig ringer skolorna n�r de vill ha ett f�rfattarbes�k. Ibland vet de precis vem de vill ha. Ibland vill de ha hj�lp med att komma p� en f�rfattare som skriver om ett visst �mne, typ k�rlek och relationer. Ibland ber�ttar de bara lite om klassen. Kanske att de g�r i �rskurs 5 och att m�nga inte �r s� vana vid att l�sa. F�r att kunna ge den hj�lp som de som ringer mig vill ha, beh�ver jag ha koll p� vad f�rfattarna skriver f�r typ av b�cker och ifall de riktar sig till yngre eller �ldre barn. D�rf�r l�ser jag mycket barn- och ungdomsb�cker, s�ger Karin (som ocks� tipsar om att www.forfattarformedlingen.se �r en bra sajt f�r dig som vill ha information om n�gon f�rfattare som du gillar eller som du kanske ska skriva n�got om i skolan).

B: B�bis ledsen av Ann Forslind.

C: Silver min egen hund av Helen Griffiths.

Lotta Olsson, redakt�r f�r barn/ung-sidan p� Dagens Nyheter Kultur

A: - Varje l�rdag skriver DN:s litteraturkritiker om barn- och ungdomsb�cker som de har l�st. De skriver vad b�ckerna handlar om och vad de tycker om dem. Alla som skriver kan v�ldigt mycket om b�cker och har ofta n�gon typ av b�cker som de k�nner till extra bra. Typ bilderb�cker eller ungdomsb�cker. Jag har hand om vem som ska skriva om vilken bok. Fast kritikerna kan f� skriva en �nskelista p� b�cker som de skulle vilja skriva om, och den brukar jag f�rs�ka uppfylla s� gott det g�r. Det �r ocks� jag som best�mmer vilka barnb�cker som vi ska skriva om i tidningen. Det g�r att jag m�ste ha koll p� vilka b�cker som f�rlagen ger ut. Det f�r jag genom f�rlagen och en katalog som informerar om nya barn- och ungdomsb�cker. Sen skickar f�rlagen ocks� b�cker till mig innan man kan k�pa dem i bokhandeln. Vissa av b�ckerna l�ser jag eller n�gon av kritikerna, innan jag best�mmer om jag eller n�gon annan ska skriva om dem eller inte. N�r jag har tid intervjuar jag ocks� f�rfattare eller skriver artiklar om barn- och ungdomsb�cker, s�ger Lotta.

B: Skuggspel av Gillian Cross.

C: Trollkarlens hatt av Tove Jansson.

Gunna Gr�hs, sitter i arbetsgruppen f�r barn- och ungdomslitteraturst�d p� Kulturr�det

A: - Vissa typer av b�cker s�ljer bra. Andra typer av b�cker s�ljer d�ligt trots att de �r v�ldigt bra. De b�ckerna har f�rlagen inte alltid r�d att ge ut trots att de skulle vilja. D�rf�r har staten skapat ett st�d som hj�lper s�dana b�cker med lite pengar s� att bokens f�rlag har r�d att ge ut dem �nd�. Det �r v�ldigt, v�ldigt m�nga barn- och ungdomsb�cker som f�rlagen skickar in varje �r. Och alla f�r inte st�d, bara vissa. Vilka som f�r st�d best�mmer jag och 6 andra personer som l�ser och diskuterar alla b�ckerna med varandra. Alla i gruppen har olika kunskaper om barnb�cker. Jag kan tillexempel v�ldigt mycket om bild och bilderb�cker eftersom jag har varit illustrat�r i snart 30 �r, s�ger Gunna.

B: Glasbl�sarens barn av Maria Gripe.

C: Den lilla bromsvagnen av Marian Potter.

Bobo Lund�n, regiss�r och dramatiker p� Junibacken

A: - P� Junibacken p� Djurg�rden i Stockholm finns en teater. Innan sk�despelarna spelar upp teaterpj�serna inf�r publik s� tr�nar de v�ldigt mycket p� hur de ska vara p� scenen. Jag hj�lper dem med det. Sen skriver jag ocks� de pj�ser som spelas h�r p� Junibacken. Alla teaterpj�serna bygger p� barnb�cker. Ofta p� flera stycken b�cker av samma f�rfattare. Det g�r att man kan m�ta figurer och personer fr�n olika ber�ttelser i en och samma pj�s. N�r jag hittar en bok som jag gillar, s� l�ser jag n�mligen typ allt som den f�rfattaren skrivit. Sen poppar det upp en historia i mitt huvud som �r en blandning av de olika b�ckerna. Den historien skriver jag ner och g�r en pj�s av, s�ger Bobo (som hela tiden l�ser barnb�cker p� jakt efter nya sp�nnande ber�ttelser att g�ra teaterpj�ser av).

B: Pappan och havet av Tove Jansson.

C: Ture Sventon av �ke Holmberg.

Pia Huss, redakt�r f�r Opsis Barnkultur och frilanskritiker

A: - Det skapas v�ldigt mycket kultur f�r barn. Litteratur, film, dans, musik och teater. Och alla de h�r formerna av barnkultur, b�r p� ber�ttelser som m�nga vuxna ocks� �r intresserade av. Opsis Barnkultur �r en tidning som riktar sig till dem. Den handlar bland annat om vad de h�r ber�ttelserna v�cker f�r tankar och l�r oss om varandra. Varje nummer tar upp ett visst tema. Senaste numret handlade om prinsessor och vampyrer, och unders�kte till exempel varf�r flickor �r s� f�rtjusta i att bli prinsessor. Det �r jag som best�mmer vad det ska vara f�r tema och som ser till att hitta personer som kan skriva om det. Sen skriver jag ocks� sj�lv. B�de i Opsis Barnkultur och f�r andra tidningar. S�dana tidningar som de som arbetar med barn l�ser, som L�rarnas tidning och Tidningen F�rskolan. Men mest i Dagens Nyheter. D�r �r jag teater- och litteraturkritiker och skriver vad jag tyckt om olika teaterpj�ser som jag sett och olika b�cker som jag l�st - framf�rallt bilderb�cker, s�ger Pia (som blir v�ldigt p�verkad av all konst som finns i bilderb�ckerna. De ber�ttar saker om den tid vi lever i och ger henne id�er, som hon sen anv�nder n�r hon ser till att det blir ett nytt nummer av Opsis Barnkultur).

B: Mina och K�ge av Anna H�glund.

C: Pippi L�ngstrump av Astrid Lindgren.

Skulle du ocks� vilja arbeta med barnb�cker n�r du blir stor? Skriv till oss och ber�tta!