”En läsande befolkning blir en klokare befolkning. En mer nyfiken, intresserad, empatisk befolkning.”
Johan Unenge
HUR KUL KAN DET VARA?
Om du håller i den här katalogen (eller är här på Barnensbibliotek.se - vår anm) håller du redan med. Om att böcker är roligt, viktigt, nyttigt. Men om du är tolv och aldrig fått höra det, känna det, så ställer du dig förmodligen rätt skeptisk till den där sortens grötmyndigheter.
"Böcker är aptråkigt" svarar en elev jag möter i en skola. Jag har bett alla som läser, räcka upp handen. Händer tillhörande en tredjedel av klassen åker lojt upp i luften. "Du kanske hade otur med valet av bok," försöker jag. "Alla böcker är aptråkiga, läsa är aptråkigt", svarar eleven tvärsäkert. Uppförsbacke. Jag kommer för sent. Skulle varit här när den där killen var åtta. Fortfarande formbar. Nu blir det svårare. Men jag försöker. Och inte bara jag. Hela Sverige korsas av en massa barn- och ungdomsboksför- fattare, många med samma budskap som jag: "Böcker är roligt, läsa är roligt". Och just då och där tror jag faktiskt att det funkar. Inför mitt besök har de flesta läst något. Och någon efterverkning tror jag att det också kan ha. Men man kan inte nå allihop på det sättet.
Om böcker inte är en naturlig del av livet utan något svårt och tråkigt, som står i långa rader på skolans dammiga bibliotek, krävs mer. Att man börjar i tid. De flesta föräldrar läser för sina barn. Och de flesta barn gillar det. Sen händer något. Barnen börjar skolan och kan plötsligt läsa själva. Där, precis där, tror jag att många (t ex jag) backar ut ur pojk- och flickrummen, nöjda med att de klarar sig själva. Inte utan stolthet. Men kanske förlorar man i det ögonblicket chansen att hålla läsandet vid liv. Och när alla dessa börjar högstadiet är inte längre läsandet något som hör till vardagen.
På bara fem år har ungas attityd till läsande och böcker ändrats en hel del. 2006 läste 36% ofta efter skolan, 2010 har det minskat till bara 18%. En halvering! På fem år.... Undrar hur det ser ut om ytterligare fem år...?
Det är inte bra. En läsande befolkning blir en klokare befolkning. En mer nyfiken, intresserad, empatisk befolkning. Faktiskt så tror jag att mer läsande skulle göra jorden till en bättre plats. Men om böcker och läsandet förknippas med svårt och tråkigt kan man inte komma dragandes med sånt.
Det måste vara kul. Och precis så enkelt tror jag att det är. Egentligen. Mitt mål är att så många unga som möjligt ska säja "Jag har läst en bok. Och den var bra!" Om man bara gjort det är tröskeln så ofantligt mycket lägre till att orka sig på att läsa en bok till. Och en till, och en till. Det gäller att hitta den där rätta boken till var och en.
Som läsambassadör ska jag göra allt jag kan för att ge redskap, tips och energi som kan leda till att fler ungar gillar att läsa. Men jag hoppas på hjälp. Från varenda vuxen människa jag träffar de närmsta två åren. Vi ses.
Johan Unenge
Läsambassadör