Hoppa direkt till innehåll

 

Mysteriet med de förlorade julgransäggen av Veronica von Schenck

Historiska museet i Elm gnistrade och glimmade av julstämning. Överallt stod jultomtar och julgrisar, renar och röda rosetter. I museets stora entréhall stod en enorm julgran. Syskonen Milo och Vendela Grip hade hjälpt sin farmor Minerva dekorera den kvällen innan. Granen var jättehög, de hade till och med varit tvungna att använda en stor stege för att sätta i stjärnan högst uppe på toppen. Nu stod granen där, alldeles sagolikt vacker: fylld av gnistrande juvelägg i glas. Röda, vita, blå och guldfärgade. Milo, Vendela och Minerva klev precis in genom porten, det var en timme kvar tills museet skulle öppna och det fanns mycket kvar att göra för att allt skulle bli perfekt till julutställningens första dag. 

”God morgon fru Abbot, ska jag hjälpa dig med den där?” frågade Milo. Söta, ekorrlika Fru Abbot var en gammal dam som stod i museets kassa. Hon kom just bärande på en stadig stor pall i trä som hon var tvungen att stå på bakom kassadisken för att nå upp. Hon var nämligen väldigt, väldigt kort. 

”Tack snälla du, gärna. Den är hemskt tung!”

Milo hjälpte henne att bära pallen till sin plats bakom disken, och fru Abbot gick iväg för att hämta sitt morgonkaffe i kafeterian.

”Ni gjorde ett underbart jobb på julgranen måste jag säga”, sa en mansröst bakom Milo. 

Det var professor van der Noot, museets chef. Han såg ut som en rund padda. Bredvid honom kom Tomas, museets säkerhetstekniker, med svart spretigt hår och morgontrötta ögon.

Tre ihåliga mönstrade dekorationsägg

”Tack”, sa Vendela och gick fram till granen för att fixa till det sista. ”Farmor! Milo!” utbrast hon chockat, ”Alla de röda glasäggen är borta!”

”Nej, jag ser flera stycken”, sa Milo och pekade uppåt.

”Ja, där ja. Men här nere är de borta, allihop.” Hon hade rätt, det fanns inte ett enda rött glasägg på granens nedre grenar.

”Kanske är en tomtenisse som tagit dem!” sa Milo.

”Larva dig inte! Någon har stulit dem! De är jättevärdefulla!”

”Det här låter hemskt”, sa Minerva. ”Har ni sett något?” frågade hon professor van der Noot och Tomas och spände ögonen i dem. Bägge skakade på huvudet.

”Har ni stulit dem då?” frågade Vendela med misstänksam min.

”Nej verkligen inte!” skrattade Tomas. ”Jag har jobbat i säkerhetsrummet nästan hela natten.”

”Och jag kom precis”, sa van der Noot och torkade sig i pannan med en enorm vit näsduk.

Fru Abbot kom precis tillbaka från kafeterian med en kopp i handen.

”Vad står på?” frågade hon oroligt.

”Någon har stulit julgransäggen!” sa Vendela. ”Vet du något om det?”

”Nej bevare mig väl! Hur skulle jag kunna veta det? Jag gillar inte ens de röda glasäggen”, sa fru Abbot och kilade iväg mot kassadisken.

”Stopp ett tag, fru Abbot. Jag kan bevisa att det är ni som stulit julgransäggen!”

Hur kunde Milo göra det tror du?

 

Veronica von Schenck. Foto: Press/Ordfront förlag

Sub Rosa-författaren: "Jag är konstant nyfiken"

 

Veronica von Schenck älskar faktaböcker. Innan hon börjar skriva på sina deckare läser hon mängder av böcker om olika ämnen.

Läs intervjun med Veronica

Bokomslag: SUB ROSA

Vill du ha svaret? 

 

Här finns svaret på deckargåtan.

-1