- Sedan finns det andra som passar på när hela världen pratar om en och samma sak. En del kanske sprider saker om kriget för att få fler följare. Andra försöker lura till sig pengar nu när många vill skänka pengar till de som flyr från kriget.
Håll dig till trygga källor
Ett tips är att hålla sig till information och nyheter från ”etablerade nyhetskällor”. Till exempel SVT, TV4, Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Där arbetar journalister som har stor erfarenhet, de kollar att saker stämmer och gör rättelser om det blivit fel. Den sortens information är tryggare än om det som kommer från exempelvis ett konto på sociala medier, säger Åsa.
- Man kanske inte tänker att ett konto är anonymt när det har ett namn. Men så länge du inte vet vem personen är i verkligheten så kan det ju bara vara en enda person som säger något. Du kan tänka så här: Om du går på gatan och någon du inte känner eller har sett förut kommer fram och säger något till dig - skulle du tro på det?
Tänk som på 1 april
Man ska även vara försiktig med bilder och filmer. I krig kan det hända att gamla bilder och filmer sprids på nytt. De kanske är tagna i samma land som konflikten är i men kan vara från förr i tiden, berättar Åsa.
Det är väldigt stor risk att sådant som inte stämmer och att olika rykten får spridning i krissituationer. Åsa tycker att man kan tänka ungefär som man gör på 1 april.
- 1 april tänker du ju att du ska vara misstänksam för att du inte vill bli lurad. Så kan du tänka hela tiden på nätet.
