Hoppa till innehållet

Barakat: ”Mångspråksarbete handlar om att tänka utanför boxen”

Folkbiblioteken har uppdraget att vara tillgängliga för alla och att arbeta med mångspråk är en viktig del av det. Ett arbete som kan se väldigt olika ut.

- Många gånger handlar det om att hitta lösningar och att våga testa saker, säger Barakat Aldammad, kontaktperson för Svensk biblioteksförenings Expertnätverk för mångspråk och nyanlända. 

Barakat Aldammad har stor erfarenhet av att arbeta med mångspråksfrågor. Han har en bakgrund som både mångspråksbibliotekarie och bibliotekskonsulent med inriktning flerspråk, i dag är han enhetschef på Örebro bibliotek.

Utifrån bibliotekslagen har folkbiblioteken ett viktigt uppdrag att de ska vara tillgängliga för alla. Hur man tolkar uppdraget ser olika ut, säger Barakat.

Barakat Aldammad står utomhus och ler. Han har svart hår, skägg och svart skjorta.
Barakat Aldammad, bibliotekarie, enhetschef Örebro bibliotek och kontaktperson för Expertnätverket för mångspråk och nyanlända. Foto: Ann-Charlotte Rugfelt Ferm

- Kommunens resurser och ekonomi spelar in, men även kompetensen. Många vill jobba med de här frågorna men har inte kompetenserna.

Involvera hela verksamheten

Ofta är det en enda mångspråksbibliotekarie som ska axla ansvaret att nå ut till både barn, unga och vuxna. Barakat brukar därför lyfta att hela verksamheten ska jobba med mångspråk, inte bara mångspråksbibliotekarien. Annars är risken att någon får ett nytt jobb och kompentensen och mångspråksarbetet försvinner med den personen.

- Man måste också utgå från kommunens utmaningar och förutsättningar. Undersök vilka språk som talas just i er kommun. Utifrån det kan man bygga ett samarbete med andra externa aktörer som jobbar med den målgruppen, exempelvis studieförbund, modersmålsenheten eller fritidsgårdar.

Mångspråksarbetet ska även inkluderas i hela programverksamheten tycker Barakat. Arbetet med mångspråk handlar inte bara om att integrera människor och att alla ska lära sig svenska, det handlar om att skapa en verksamhet som är till för alla.

- Skapa en programverksamhet utifrån de personerna och statistiken som finns i din kommun. Ibland har man särlösningar, kanske en arabisk bokcirkel eller en sagostund på somaliska. Men man kan läsa sagan på svenska vid samma tillfälle – då är det till för alla.

Jobba uppsökande och läsfrämjande

Många gånger kan statistiken på biblioteken visa att böckerna som är på ett annat språk har få utlån. Om man sedan har en besparingsplan ligger det nära till hands att tänka att man inte ska köpa böcker på det språket.

- Men som bibliotekarie ska man inte bara köpa in böckerna, man ska även främja dem. Tänk på hur du ska lyfta de här böckerna och hur kan du skapa programverksamhet kring dem, säger Barakat.

En hand drar ut en bok från en bokhög.
Det räcker inte att bara köpa in böcker på andra språk, du måste även aktivt lyfta dem i olika sammanhang, menar Barakat.

Enligt honom handlar arbetet med mångspråk om att tänka utanför boxen. Det gäller inte minst kring hur man ska nå ut till målgruppen. Att annonsera via Facebook eller marknadsföra sitt program i de vanliga kanalerna kanske inte räcker. De bibliotek som har lyckats bäst med att nå målgruppen har jobbat uppsökande.

- Jag har själv jobbat uppsökande, det funkar. Jag besökte SFI, skolor, föreningar och modersmålenheten och pratade om bibliotekets syfte och tipsade om böcker där, i stället för att bjuda in dem till biblioteket, säger Barakat.

Viktigt med bra bemötande och trygga rum

Mångspråksarbete på bibliotek behöver inte gå snabbt, det är viktigt att ha en långsiktig och tydlig plan och inte se det som en tillfällig satsning. Om det finns en grund att stå på med styrdokument, arbetsgrupper, bemötandeplan och perspektiv är arbetet i gång poängterar Barakat.

För många är det också en trygghetskänsla att kunna gå in på biblioteket och se en personal som talar ens språk. Ett bra bemötande och att kunna skapa trygga rum betyder mycket för mångspråksarbetet.

- Den kompetens man behöver som bibliotekarie handlar inte om att kunna litteratur från Egypten, menar Barakat. Det handlar om bemötande och att visa att vi finns till för alla. Man ska känna att ”det här är något för mig, här finns böcker på mitt språk och jag känner mig välkommen”.

Fem tips från Barakat för dig som arbetar med mångspråk på biblioteket

1. Tänk utanför boxen

Ingenting är rätt och fel – prova dig fram. Du kan exempelvis ha en bokcirkel med en bok på arabiska, även om du inte kan språket. Läs boken på svenska medan deltagarna läser den på sitt språk. Man kan ofta hitta ett sätt att kommunicera och förstå varandra ändå.

2. Arbeta uppsökande

Besök till exempel skolor, fritidsgårdar, föreningar, modersmålsenheten. Hitta nyckelpersoner bland externa aktörer och skapa kontakter som kan sprida information vidare i sina nätverk.

3. Jobba utifrån bibliotekslagen

Vi har ett viktigt uppdrag att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla, ta stöd i bibliotekslagen. Skriv in att ni ska satsa på mångspråk i er kommunala biblioteksplan. På ett år hinner man göra en bra grund.

4. Var nyfiken!

Läs på, utbilda dig och sätt dig in i frågorna – du jobbar med en målgrupp som har en annan bakgrund och kultur.

5. Involvera all personal i mångspråksarbetet

Gör mångspråksarbetet till en övergripande fråga! Det är inte bra att bara ha en person att hänvisa frågor om mångspråk till, det signalerar att resten av biblioteket inte är intresserade av de här frågorna.

Text: Annsofie Andersson, augusti 2024.