Hoppa till innehållet

Maria: "Jag känner ett ansvar att göra folkbiblioteket till barnens livsbibliotek"

Maria Schedvin arbetar som skolbibliotekarie i Eslöv i Skåne. Hon värnar särskilt rätten till bibliotek för unga med funktionsnedsättning och samverkar med Eslövs stadsbibliotek. Hennes ambition är att göra folkbiblioteket till barnens livsbibliotek.

Maria delar sin tjänst mellan två skolor i Eslöv. 20% av sin tjänst har hon på Bredablickskolan, en anpassad grundskola med cirka 70 elever. Det är framför allt med fokus på den anpassade grundskolan som Maria har utarbetat ett samarbete med folkbiblioteket.

Gemensamt bibliotekssystem – en grund för samverkan

Grunden för samverkan i Eslöv är att folk- och skolbibliotek delar bibliotekssystem. Man delar bestånd, reserverar och skickar böcker mellan varandra.

Maria Schedvin står framför en bokhylla. Hon har brunt hår och glasögon.
Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Eslövs kommun, samverkar med Eslövs stadsbibliotek. Maria vill att barnen på den anpassade grundskola där hon arbetar ska uppleva folkbiblioteket som sitt livsbibliotek. Foto: Elev från Bredablickskolan.

 - Redan där har vi alltså en samverkan. Poängen är att genom att vi delar bibliotekskatalog får vi ett mycket större bestånd. Det innebär att vi har mer att erbjuda våra elever och vi nyttjar resurserna (medierna) på ett mer effektivt sätt i kommunen, påpekar Maria.

Eftersom kommunen delar bibliotekssystem kan skolbibliotekarierna se till att eleverna får ett lånekort som också gäller på folkbiblioteket.  

Ett barn sitter och läser i en mjuk soffa med tio pekböcker omkring sig.
Skol- och folkbiblioteken i Eslöv har ett gemensamt bibliotekssystem. Detta ökar utbudet för barnen. Eleverna i anpassad grundskola har bland annat särskilt behov av pek- och hårdpärmsböcker, någonting som skolbiblioteken köper in mindre av men folkbiblioteket kan erbjuda i större mängd. Foto: Maria Schedvin

 - Det blir deras biljett till att kunna använda alla bibliotek i kommunen resten av livet, säger Maria.

Spridda behov

På Bredablickskolan arbetar Maria med ett stort åldersspann. Det finns också mycket spridda behov bland barnen på skolan.

 - Ofta tar jag med skolbiblioteket till klassrummet. Det passar eleverna bättre att jag kommer med ett begränsat antal böcker åt gången. Det blir mer fokuserat och intrycken minimeras. Den kunskapen har jag tagit med mig in i min samverkan med folkbiblioteket.

Samtidigt är Maria noga med att inte bli en gatekeeper. Det handlar om att få eleverna att vidga sina vyer – att förstå att det finns böcker om nästan allt och att bibliotekarierna kan leverera dem till skolan.

Två barn håller en vuxen i handen utomhus och promenerar.
Promenad från Bredablickskolan till Eslövs stadsbibliotek. Målet är att alla grupper som vill ska kunna gå med Maria till folkbiblioteket minst en gång per termin. Foto: Maria Schedvin

 - Jag knyter an här till hur viktigt och skönt det är att ha ett stort utbud. Det gör det lättare dels att tillgodose de ofta mycket specifika krav på ämnen som barnen vill läsa om, dels att utmana eleverna med nya böcker och få dem att gå vidare i sin läsning, upptäcka nya saker. Att kunna leda dem vidare i sin läsning ställer krav på ett brett urval.

På Bredablickskolan har eleverna också behov av pekböcker och hårdpärm. Stadsbiblioteket har stora mängder av dem och det gemensamma bibliotekssystemet hjälper till att nyttja de böcker som finns samt att möta behoven bättre.

Biblioteket som demokratisk plats och en plats för det livslånga lärandet – för alla

Inom ramen för den anpassade grundskolan samverkar Maria med stadsbiblioteket i Eslöv.

 - Eleverna är prioriterade, på många olika sätt. De är barn och unga, men de har också en funktionsnedsättning och många har dessutom ett annat modersmål än svenska. Flera är alltså nästan en trippelprioriterad grupp.

Maria är noggrann med att berätta för eleverna att de är en prioriterad grupp och att de kan ställa krav på bibliotek.

 - Det är viktigt att föra fram och göra dem införstådda med det.

Maria har börjat med att säkerställa att eleverna har tillgång till Legimus. Ur ett livslångt perspektiv är detta den enskilt viktigaste tjänsten för dessa elever, menar hon.

 - Legimus varar för livet och de kan få vidare stöttning kring denna tjänst på folkbiblioteket resten av livet.

Maria ser både folk- och skolbiblioteket som demokratiska platser som möjliggör det livslånga lärandet. Legimus är en del i att göra det möjligt för dessa elever.

En annan viktig del är att göra folkbiblioteket till en naturlig och välkomnande plats för dem, där de känner sig hemma och kan bygga goda relationer med bibliotekarierna. Maria är övertygad om att om en elev någon gång under sin skoltid har haft en god relation till en bibliotekarie, ökar förståelsen för att folkbiblioteket är en plats att vända sig till genom hela livet.

 - Som skolbibliotekarie kan jag känna att jag har ett stort ansvar och en viktig roll att säkerställa att framför allt den här målgruppen blir bekanta med folkbiblioteket. Att de upplever att det är deras bibliotek. Jag inbillar mig att det är svårt för folkbiblioteken att komma i kontakt med de olika prioriterade grupperna. Därför är samverkan i den här frågan extra viktig.

Samverkan med Eslövs stadsbibliotek

Maria har under sin tid på Bredablickskolan byggt upp en fin kontakt med den ansvariga bibliotekarien för barn och unga med funktionsnedsättning på stadsbiblioteket i Eslöv. Målet är att alla grupper som vill ska kunna gå med Maria till folkbiblioteket minst en gång per termin. 

Inne på ett bibliotek sitter en affisch om Äppelhyllan uppe.
Äppelhyllan på Eslövs stadsbibliotek är en viktig del i samverkan mellan skol- och folkbiblioteket. Vid invigningen bjöds eleverna från Bredablickskolan in. Foto: Maria Schedvin

 - För anpassad grundskola är det många intryck bara att komma in på ett bibliotek. De måste öva på att komma dit för att veta vad de ska fokusera på. Därför brukar vi få komma innan biblioteket öppnar och jag tar med mig ganska få elever åt gången.

Upplägget för ett biblioteksbesök varierar. Ibland tar biblioteket emot gruppen mer aktivt, berättar lite om verksamheten och har förberett någon aktivitet, till exempel en skattjakt. Andra gånger använder de biblioteket mer självständigt, med fokus på barnavdelningen och sagorummet.

 - När Stadsbiblioteket hade byggt sin Äppelhylla blev eleverna från Bredablick inbjudna för att inviga den. Det avslöjades hur hyllan skulle se ut och barnen bjöds på äppelkaka och vaniljsås.

Tillsammans med bildläraren på skolan hade grupperna också gjort ett förberedande arbete med att rita bokmärken. Eslövs stadsbibliotek valde ut fyra eller fem motiv som trycktes upp som riktiga bokmärken. De användes sedan av folkbiblioteket som reklam för att berätta om att Äppelhyllan finns.

Elevers egengjorda bokmärken ligger i en bokhylla tillsammans med en skylt med texten: Varsågoda! Bokmärken skapade av elever på Bredablickskolan.
Bokmärken gjorda av elever från Bredablickskolan i Eslöv. Bokmärkena användes av stadsbiblioteket för att göra reklam för Äppelhyllan. Foto: Maria Schedvin

 - Vi arbetar alltså aktivt på att folkbiblioteket ska bli en naturlig plats för de här barnen att vara på. Att de ska känna att det är deras plats.

Under besöken på folkbiblioteket fotograferar lärarna besöken. Fotona delas med föräldrarna som ett sätt att synliggöra att de har varit där. I takt med att barnen blir äldre, tar större ansvar och får ett eget lånekort kan de själva eller tillsammans med sin familj besöka biblioteket.

 - Jag vill att barnen ska känna att de med folkbiblioteket får sitt livsbibliotek. I en livslång aspekt spelar folkbiblioteket en mycket viktigare roll än skolbiblioteket. Om relationen med mig är viktigare just nu för att de genom mig har en ingång till biblioteket, är folkbiblioteket som plats viktigare för eleverna i ett långsiktigt och livslångt perspektiv.

Text: Anna Nyman, 4 april 2025. Publicerad 3 juli 2025.