Sirpa Persson har många års erfarenhet som barnbibliotekarie och har varit med sedan starten av Sommarboken. Här berättar hon om många års ihärdigt arbete och goda resultat. Hon berättar också om hur pandemin har påverkat bibliotekets arbete med Sommarboken. Det gäller att inte tappa stingen, menar Sirpa.
Sirpa Persson arbetar på Lindome bibliotek, ett integrerat skol- och folkbibliotek i Mölndals kommun. Hon har varit med sedan starten av Sommarboken och sett konceptet växa fram.
- I Lindome arbetade vi på den tiden då det begav sig med Bokjuryn, i samarbete med skolorna i vår närhet. Bokjuryn avslutades i maj varje år. Sedan kom sommarlovet. Då hade barnen läst intensivt under hela våren. Vi tyckte det var synd att inte utnyttja den läslust som hade byggts upp för fortsatt läsning under sommaren.
Tillsammans med sin kollega Lena Tellefsen startade de därför ett sommarboksprojekt på egen hand.
- Vi kallade det till och med Sommarboken! När Västra Götalandsregionen startade Sommarboken 2012 kände vi att vi gärna ville ”baxa in oss” i den satsningen, berättar Sirpa.
Att arbeta på ett integrerat skol- och folkbibliotek samt arbetet med Bokjuryn gjorde det lätt att komma igång med Sommarboken.
- Vi hade redan en etablerad skara barn som var sugna på att fortsätta läsa när Sommarboken drog igång. Det kom jättemånga barn på våra sommarboksträffar. Dessutom väntade deras syskon på att bli tillräckligt gamla för att få vara med.
Sirpa berättar att det till och med fanns föräldrar som valde att lägga sin semester efter sommarboksträffarna, eftersom barnen så gärna ville delta.
Barns delaktighet var någonting som Lindome bibliotek nappade på tidigt.
- Jag och min kollega Jorunn Bergkvist inspirerades av en av Sommarbokens träffar och började annonsera på skolor här i Lindome: "Vill du jobba med Sommarboken? Vill du vara sommarboksvärd?", berättar Sirpa.
Initiativet ledde till att Lindome varje år har haft cirka tolv sommarboksvärdar, i åldrarna 10 till 12 år. Barnen har bjudits in till planeringsträffar under våren. Då har de fått vara med och bestämma vad de skulle göra under träffarna och vem som skulle bjudas in som gäst. Barnen har också fått skriva frågor till författare.
- Och bestämma fika, så klart! lägger Sirpa till.
Sommarbokens första träff förläggs alltid till skolavslutningsdagen. Då har Sirpa och de andra kollegorna skapat ett schema för att se till att det under hela den dagen finns en sommarboksvärd närvarande under bibliotekets öppettider. Värdarna har som uppgift att presentera Sommarboken, dela ut material och ragga nya deltagare.
- Vi har alltid haft någon värd närvarande vid varje träff. Vi har gjort snygga namnbrickor där det stått ”sommarboksvärd” och värdarna har tagit emot de andra barnen när de anlänt, berättar Sirpa.
Skolbibliotekarierna har varit med på våra sommarboksträffar i juni, eftersom de fortfarande arbetar då. På så sätt har de liksom ”dragit” sina elever till Sommarboken.
Utöver en träff med en extern gäst har biblioteket haft ett par sommarboksträffar med andra aktiviteter. Barnen har då ofta velat att träffarna ska innehålla lek och pyssel. Just pyssel trycker Sirpa på som ett viktigt inslag, eftersom det innebär att barnen skapar någonting som de också kan ta med sig hem.
- Vi har alltid valt att lägga sommarboksträffarna när biblioteket inte är öppet för att barnen ska få härja fritt. Vi har haft som ambition att ha sommarboksträffar under hela sommaren. Någon träff i juni, juli och någon i augusti.
I Lindome har träffarna traditionellt varat minst en och en halv timma, med fika efter halva tiden. Barnen är fria att gå när de vill.
- Om vi har en inbjuden författare brukar den prata i max 40 minuter. Vid varje träff boktipsar barnen om någon bok de tycker är bra. Vi letar upp den i biblioteket, så att vi kan visa upp den för de andra barnen.
Vad är det då som har skapat så goda förutsättningar att arbeta intensivt med Sommarboken? En viktig del i det hela menar Sirpa är att biblioteket är ett kombinerat skol- och folkbibliotek, att det finns en naturlig koppling och relation till barnen.
Andra goda förutsättningar är att planeringen inför Sommarboken dels görs tillsammans med barnen och att det finns ett upparbetat samarbete med de övriga mellan- och högstadieskolornas skolbibliotekarier i Lindome.
- Skolbibliotekarierna har varit med på våra sommarboksträffar i juni, eftersom de fortfarande arbetar då. På så sätt har de liksom ”dragit” sina elever till Sommarboken.
Pandemin 2020 innebar en utmaning. Kontinuiteten, strukturerna och den nära relationen med barnen gick i hög grad förlorad. Dessutom har biblioteket under två års tid huserat i mycket små ersättningslokaler.
- Sommaren 2025 är första sommaren på fyra år som vi är ”back in business”. Nu behöver vi göra en nystart. Åka runt och promota Sommarboken på nytt, blåsa liv i tidigare samarbeten och bygga upp nya. Vi måste bygga nya kontakter och relationer med barnen och deras familjer så att också deras småsyskon kommer när de har åldern inne.
Det återstår fortfarande en hel del för Sirpa och de andra att fatta beslut om inför sommaren. Till exempel ska de bestämma om de ska fortsätta med sommarboksvärdar, under vilka former de ska arrangera träffarna och hur de ska locka barnen när de inte längre finns Sommarboken-material som förr. Hon avslutar:
- Det gäller att inte tappa stingen. Kontinuitet och långsiktighet är A och O i arbetet med Sommarboken.
Text: Anna Nyman, 19 mars 2025.
